Hoppa till huvudinnehåll

Folkbildningens historia

Folkbildning syftar till att göra kunskap och bildning tillgänglig för alla på ett demokratiskt och jämlikt sätt, och utanför den traditionella skolan. "Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället." (Regeringens proposition 2013/14:172 "Allas kunskap - allas bildning" )

Folkbildningens historia

Folkbildningen har sina, över hundra åriga, rötter i nykterhetsrörelsen, frikyrkorörelsen och arbetarrörelsen. Människor träffades i grupper för att bilda sig och driva olika frågor så som religionsfrihet, yttrandefrihet och kvinnors rösträtt. Detta mötessätt har spelat en mycket viktigt roll för att skapa vårt nutida demokatiska samhälle. 

Fritt och frivilligt
Folkbildningen kännetecknas principen "fritt och frivilligt" vilket innebär att den står fri från statlig styrning och att den alltid ska vara frivillig för deltagarna. Det innebär även att det är deltagarna som styr innehållet  

Pedagogiken

Folkbildningens pedagogik bygger på att man gör det tillsammans med andra . Cirkelledarens roll är inte i första hand att lära ut ett specifikt ämne, utan att se till att gruppen fungerar på ett demokratiskt sätt och att alla känner sig delaktiga och lyssnade på.

I Sverige bedrivs tusentals studiecirklar varje dag. De skapar ett meningsfullt sammanhang och bidrar därmed till ett livslångt lärande. Utöver det fyller de på många andra sätt även en mycket viktig funktion för sina deltagare.