Ett medvetandegörande förhållningssätt
Folkbildningen kan i mångt och mycket anses stå för samma uppgifter idag som vid sin tillblivelse för omkring 150 år sedan. Då handlade det om att bl.a. stödja människor i deras kamp för drägliga levnadsförhållanden och att få inflytande att tillvarata sina livschanser.
Idag ökar åter behovet av mötesplatser där delandet av andras upplevelser och erfarenheter öppnar upp för omtolkningar av den egna kunskapen. Ibland talas det om ett tredje rum och avser ”mellanrummet” mellan det bekanta och det obekanta. ”Detta mellanrum ökar vår förmåga att se de sammanhang vi själv ingår i på ett nytt sätt och att lyfta oss upp ur den nedsänkta verklighet i vilken vi själva befinner oss”. (Freire, 1971[1]) En medvetandegörande process som skapar utrymme för att tänka nytt och stärker förmågan att handla på annat sätt än vi brukar.
En reflekterade miljö öppnar upp för möjligheter utifrån den verklighet i vilken människor upplever att de befinner sig. Folkbildningens mötesplatser skapar och synliggör här olika alternativa värden och stärker individens öppenhet för olikheter. Att tillsammans med andra tänka igenom händelser och orsakssammanhang stärker människors förmåga att agera för att göra positiva förändringar i sin livssituation.
Att ingå i positiva sammanhang som ger känslan av att göra/vara tillsammans skapar förutsättningar för att uppleva meningsfullhet i ett allt mer snuttifierat höghastighetssamhälle. En viktig motpol till t.ex. upplevelsen av att enbart vara en ”bricka i spelet” på en arbetsmarknad som prioriterar/värderar kunskap, kompetens och prestation högst. En arbetsmarknad i ett samhälle som ständigt förändras och då även ställer allt högre krav på flexibilitet.
Folkbildningens reflekterande arbetssätt utmanar även förmågan att tänka nytt – ”utanför boxen” – genom att stimulera ett tänkande som inte är inriktat på renodlad kunskapsinlärning och informationshantering.
Sammantaget stärks känslan av sammanhang (KASAM[2]) samtidigt som man tillsammans med andra utvecklar förmågan att formulera och hantera olika livshändelser. (Empowerment[3]).
Texten ovan är delvis hämtad från, ABFs skriftserie, "Folkbildning och forskning".
Läs mer här:
Publikation: Folkbildning för lokal, social hållbarhet (ISBN 9789185405459)
Avsnitt: På spaning efter en folkbildning i vår tid
[1] Freire – Paulo Freire (1921-1997). Brasiliansk pedagog som arbetade med medvetandegörande. Han menade att i den frigörande pedagogiken är samtal centralt. Frigörelse sker i samtal med andra, där vi får utmanas av varandra och forma den egna världsbilden. Vilket inte kan göras när vi är ensamma.
[2] KASAM – Känsla av sammanhang, d.v.s. att uppleva begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i den livssituation man befinner sig i. (Aaron Antonovsky-Hälsans mysterium)
[3]Empowerment – ”Egenmakt”. En process som avser att stärka individens egen förmåga att hantera sin situation, att påverka och styra sin egen vardag och stärka sina egna resurser.