Hoppa till huvudinnehåll

Tre historiska tveksamheter om ABF i ”Vår tid är nu”

Publicerad

I SVT:s serie ”Vår tid är nu” går den fackligt aktiva servitrisen Margareta en kurs i statsvetenskap på ABF. Jättekul tycker vi. Men är porträtteringen av vår verksamhet historiskt korrekt? Med detektivmössan på och förstoringsglaset i handen upptäcker vi tre historiska tveksamheter.

Året är 1957 i Stockholm. Margareta ”Maggan” Nilsson sitter i ABFs lokaler under en kurs i statsvetenskap. Hon blir förhörd om Montesquieus horisontella maktdelningsprincip. Förhöret går sådär. Enligt läraren måste fröken Nilsson läsa på mer för att få godkänt betyg. Men hette det verkligen ”kurs” på den tiden? Kunde man läsa statsvetenskap på ABF 1957 i Stockholm? Och har ABF någonsin gett betyg?

1. Hette det kurs eller studiecirkel?

I ABFs verksamhetsberättelse för 1957–1958 är det studiecirklar som redovisas i alla bilagor och tabeller. 1957 var det exempelvis 17 524 kvinnor, 13 procent av det totala antalet deltagare, som gick någon av de cirklar som berörde samhälls- eller rättsvetenskap.

– Man talade främst om studiecirklar på den här tiden. Speciellt inom studieförbunden, och inte minst inom ABF. Studiecirkeln bygger på ett demokratiskt tänk där diskussion och gemenskap uppmuntras. Begreppet kurs för tankarna till något mer auktoritärt med någon som talar om hur det ska gå till, så som traditionell utbildning ofta är uppbyggd, säger Per Sundgren, lektor i idéhistoria som bland annat forskat om de svenska studieförbunden och ABF.

Ordet kurs lyser med sin frånvaro 1957, med några få undantag. Inför studiesäsongen 1957 – 1958 togs ett initiativ som blev banbrytande i flera avseenden, framför allt pedagogiska. I mars 1957 presenterades nämligen en brevkurs i samhällsekonomi. En slags föregångare till dagens distansutbildningar via internet. Kursen blev en succé och resulterade i det största antal cirkeldeltagare som ABF någonsin hade haft i samhällsekonomiska ämnen.

Det fanns även några veckokurser, med namn som exempelvis ”En kommun i arbete”, ”Kommunalkunskap” och ”Samhällsekonomins grunder”. Dessa var dock främst förlagda på folkhögskolor utanför Stockholm, exempelvis i Luleå och Dalarna. Den enda folkhögskolan som redovisas i verksamhetsberättelsen från 1957 och som var belägen i Stockholmsområdet det året var Runöskolan strax söder om Åkersberga.

Svar:

Det är osannolikt att verklighetens Margareta Nilsson gick en kurs på ABF. Det är mycket mer troligt att hon gick en studiecirkel. Men vem vet, kanske gick hon en veckokurs i ”samhällsekonomins grunder” på Runöskolan? Eller så kanske hon bara kallade sin studiecirkel lite slarvigt för ”kurs”, precis som många gör än idag.

Läs mer om vad en studiecirkel är.

2. Kunde man läsa statsvetenskap?

Någon kurs eller studiecirkel i statsvetenskap finns inte nämnd i ABFs verksamhetsberättelse för 1957–1958. Förutom veckokurserna på de olika folkhögskolorna erbjöd dock ABF flera olika studiecirklar inom det samhälls- eller rättsvetenskapliga området.

– Hela begreppet statsvetenskap låter fel. Det är ett mer akademiskt och modernt begrepp. Det känns ohistoriskt, säger Per Sundgren.

De mest populära studiecirklarna inom detta område bland kvinnor 1957 hette istället ”Kooperation” (3585 kvinnliga deltagare) följt av ”Samhällsorientering” (2799 kvinnliga deltagare) och ”Föreningskunskap” (2686 kvinnliga deltagare).

Svar:

Verklighetens Margareta Nilsson kan inte ha läst statsvetenskap på ABF. Däremot kanske hon var en av de 2799 kvinnor som 1957 gick en studiecirkel i ”Samhällsorientering”.

3. Gav ABF betyg?

Enligt både Göran Eriksson och Monica Lindgren, bägge tidigare medarbetare på ABF med sammanlagt över 80 års erfarenhet av folkbildningsarbete, så låter betyg främmande för den här perioden. Även Per Sundgren är inne på samma spår:

– Det låter helt fel att ABF skulle ha gett något betyg på den här tiden. Studiecirkelverksamheten har inte varit betygsgrundande. Det var betydlig senare, efter 50-talet, som ABF började intressera sig för vuxenutbildning där betyg förekommer. Historiskt sett har det varit en konflikt inom ABF huruvida man ska bedriva formell och betygsgrundande utbildning.

Svar:

Väldigt tveksamt att ABF gav betyg 1957.

Bonusfråga: Har ”Maggan” funnits på riktigt?

”Maggan” är en ung ensamstående mamma som saknar akademisk utbildning. Hon jobbar som servitris och är klubbordförande för en lokalavdelning i Sveriges hotell- och restaurangpersonals förbund. Hon blir erbjuden en tjänst som borgarrådssekreterare hos socialborgarrådet i Stockholms stadshus. Hur vanligt var detta 1957?

Enligt Göran Eriksson var det fram till 70-talet vanligt att borgarrådssekreterare och även borgarråd hade arbetarklassbakgrund och kom den fackliga vägen. Det fanns inga krav på formell utbildning. Bara en liten del av arbetarklassen gick vidare till universitetsstudier och då var det framför allt kortare praktiska kurser och inte de längre programmen. Göran får medhåll från Per Sundgren som själv varit kulturborgarråd:

– På den här tiden var det inte alls främmande att man letade efter förmågor bland den egna samhällsklassen. Idag är det nästan omöjligt att få ett sådant jobb utan akademisk utbildning. Även inom arbetarrörelsen. Jag skulle därför säga att detta tyvärr var vanligare förr.

Svar:

Ja, det har funnits flera ”Maggor” i arbetarrörelsens historia. Vi älskar dom och vi är dom evigt tacksamma. Tyvärr är dom mindre vanliga idag än vad dom var 1957.

Läs om hur ABF arbetar för att öka antalet ”Maggor” inom arbetarrörelsen.

Bild: Margareta ”Maggan” Nilsson berättar att hon går en kurs på ABF. Från serien "Vår tid är nu". Skärmdump från SVT Play.