Först kallades det för potatislovet för att barnen skulle hjälpa till att plocka potatis. Därefter döptes den lediga höstveckan om till höstlov. För ett par år sedan döpte den rödgröna regeringen om veckan till läslov. Tanken var att läsningen skulle få samma plats som idrotten har under sportlovet.
– Potatislov, höstlov eller läslov. Tycka vad man vill om namnbytet men när postnumret avgör våra barns skolresultat är Sverige i stort behov av läsfrämjande insatser. OECDs rapport visar hur klassamhället breder ut sig när de sociala klyftorna i svensk skola förstärkts, säger Monica Widman Lundmark.
Sverige har under 2000-talet gått från att ha en hög grad likvärdig skola till att vara medelmåttig i en jämförelse med övriga 34 länder i Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). Exempelvis är Sverige ett av sex länder där gapet mellan elever från resursstarka respektive resurssvaga hem ökat.
Det är fortfarande elevens eller skolans postnummer som bäst förutser vilken kvalitet på undervisningen eleven får, konstateras i den nya rapporten Equity in education (Likvärdighet i utbildningen).
OECD pekar på att ett fritt skolval, det system vi har i Sverige, bör ses över då det inte gynnar jämlikheten utan tvärtom leder till en tydligare social sortering. Organisationen rekommenderar också att samtidigt försöka engagera fler föräldrar.
– Läsfrämjande insatser för barn och vuxna måste hänga ihop. För att nå fram till barnen behöver samhället ge uppmuntran och stöd även till föräldrar. Bland annat genom fler och utvecklade arbetsplatsbibliotek och andra insatser riktade till arbetslivet, säger Monica Widman Lundmark.
ABF arbetar aktivt med läsfrämjande verksamhet. Dels i arbetet med att stärka föräldrars delaktighet i barns lärande men också i ett kontinuerligt samarbete med LO-förbunden kring verksamheter som arbetsplatsbibliotek, “Läs för mig pappa!” och seminariet “Boken på arbetsplatsen”.
– Klassmönstren i läsning påverkar människors framtid och delaktighet i samhället. Läsfrämjande är ett konkret sätt att motverka klassamhället. Med dessa insatser kan vi bryta det sociala arvet. Så ser vi till att postnumret inte avgör skolresultaten eller hur många böcker det stod i bokhyllan under uppväxten, säger Monica Widman Lundmark.