Studien omfattar 61 stadsdelar som Polisen 2017 identifierade som utsatta. Stadsdelarna innefattar cirka en halv miljon invånare och finns i 27 större svenska kommuner med totalt nära 3,5 miljoner invånare.
Forskarna fann att folkbildningen bidrar till sociala innovationer genom att hitta nya sätt att praktisera bildning, kulturproduktion, normkritiska förhållningssätt, social mobilisering och hållbar stadsutveckling.
Särskilt uppmärksammas vikten av folkbildningens stöd till lokala mötesplatser. Folkbildningen bidrar till att möjliggöra marginaliserade gruppers gemensamma möten och aktiviteter. Mötesplatserna är en viktig resurs för det lokala föreningslivet och för demokratins bärkraft på sikt.
Det finns dock en risk att folkbildning som ensidigt fokuserar på målet att ”integrera” deltagare i det svenska samhället riskerar att underminera sin potential i dessa stadsdelar.
– All folkbildning bör handla om att anpassa kurser och studiecirklar efter deltagarnas förutsättningar och behov. Det gäller självklart lika mycket i dessa områden, säger Maria Graner, generalsekreterare för Folkbildningsrådet
Ta del av rapporten i sin helhet på Folkbildningsrådets hemsida.