Folkbildningsrådet ger årligen ut rapporten Folkbildningens betydelse för samhället som undersöker huruvida svensk folkbildning uppfyller syftena med statens stöd – att bidra till att stärka och utveckla demokratin, att få fler att delta i samhällsutvecklingen, att utjämna utbildningsklyftor samt att öka delaktigheten i kulturlivet.
I den senaste rapporten ger Folkbildningsrådet ett självklart ”ja” till frågan om folkbildningen bidrar till statens syften.
Utdrag ur rapporten
- Under 2018 engagerade folkbildningen mer än 1,2 miljoner deltagare med stöd av generella offentliga anslag från stat, regioner och kommuner. Av dessa deltog 91 procent (1,1 miljon) i studieförbundens verksamhet, medan de återstående nio procenten gick på folkhögskola. Utöver detta fanns ungefär 60 000 deltagare i verksamhet finansierade med riktade statsbidrag – främst i studieförbundens asylverksamhet.
- Fem av de tio studieförbunden finns i mer än 250 kommuner. Studieförbunden samverkar med minst 10 000 lokala föreningar runt om i landet.
- I små kommuner är det en högre andel av befolkningen som deltar i studieförbundens verksamhet än i större kommuner. Det är också en högre andel som deltar i studieförbundens verksamhet i kommuner som minskar i befolkning och i kommuner med en låg genomsnittlig utbildnings- och lönenivå.
- Under 2017 rapporterade studieförbunden nästan 117 500 cirkelledare. Det betyder att mer än 1 procent av befolkningen över 13 år var aktiva som cirkelledare. 11 procent av dessa cirkelledare var arvoderade för sitt uppdrag.
- Såväl cirkelledare som cirkeldeltagare markerar starkare än andra att de kan påverka utvecklingen i landet och lokalt och att de lärt känna nya människor under det senaste året. Cirkelledare menar i högre grad än andra att deras samhällsengagemang påverkats av att medverka i en studiecirkel.
- Mer än 60 procent av studiecirkeldeltagarna är kvinnor. Gruppen äldre är överrepresenterad bland cirkeldeltagarna. De äldre deltagarna är oftare kvinnor, födda i Sverige och har kort formell utbildning. I studieförbundens verksamhet är 21 procent av deltagarna utrikes födda. Studieförbundens utrikes födda cirkeldeltagare är yngre och har betydligt kortare utbildning.
- Deltagande i studiecirkel ökar sannolikheten att individen börjar arbeta. Sambandet gäller för både utrikes och inrikes födda cirkeldeltagare, för deltagare med högskoleutbildning och för deltagare med kort utbildning. Starkast är sambandet för deltagare med kortast utbildning.
- Studieförbunden utgör ett fundament i det svenska musiklivets infrastruktur. Studieförbunden erbjöd under 2017: 124 000 spelningar och konserter på 2 380 scener (minst en spelning i varje kommun), 265 musikhus i drygt 100 kommuner och nästan 1 500 studieförbundsdrivna replokaler utanför musikhusen.
- Utan studieförbundens kulturprogram skulle det inte finnas mycket kultur på många mindre orter i Sverige.