Hoppa till huvudinnehåll

De ska hålla berättelserna om Förintelsen vid liv

Publicerad

Susanna, 87 år, är en av få förintelseöverlevare som finns kvar. 2019 föreläste hon på ABF Sörmlands nystartade kurs för antinazistiska folkbildare. Mohammad, 24 år, och Sarah, 29 år, är nu klara med utbildningen. Deras uppdrag: att hålla berättelserna om Förintelsen vid liv.

I bild (från vänster): Mohammad Alhammada, Sarah Larsson, Fredrik Pettersson och Susanna Christensen. Fotograf: Jonas Hallqvist.

"Vi längtade efter att dö."

Susanna Christensen var bara ett barn när hon rycktes bort från sitt hem i den lilla staden Makó, i sydöstra Ungern. Även om hon hade fått utstå antisemitism tidigare så hårdnade trakasserierna i rasande fart i takt med att de nazistiska vindarna började blåsa upp till storm. Indragna rättigheter följdes av tvångsförflyttningar och slutligen deportering till en plats där utmärglade fångar trängdes med tusentals lik.
 
– Jag har ett starkt minne av flakvagnar, dragna med häst och kusk, fullastade med nakna lik. Helt utmärglade, som skelett. Varje dag fraktades de bort. När de allierades flygplan ibland flög över lägret bad vi till gud att de skulle fälla bomber över oss. Vi längtade efter att dö, berättar Susanna.
 
Susanna var elva år när hon och hennes föräldrar anlände till Bergen-Belsen i norra delen av dåvarande Nazityskland. Den 15 april 1945 befriades koncentrationslägret. Två dagar senare dog hennes pappa. Även efter befrielsen dog 500 personer om dagen. Inget kunde rädda dem efter månader av svält och misär. Det är mer än sjuttio år sedan allt detta ägde rum. I dag är Susanna 87 år och en av få förintelseöverlevare som finns kvar. Men berättelserna får inte tyna bort, de måste föras vidare:
 
– Genom att berätta vad som hände kan fler känna igen varningssignalerna. Den här gången var det judarna, nästa gång är det några andra. Min pappa var en obotlig pessimist, men inte ens han kunde föreställa sig att det skulle sluta så här, säger Susanna.

"Det stannar aldrig vid en grupp."

Mohammad Alhammada, 24 år, kom som båtflykting från Syrien och arbetar idag på ABF. Sarah Larsson, 29 år, arbetar som maskinoperatör på Fazer och är fackligt engagerad i Livs. Gemensamt för bägge två är att de vill hålla berättelserna om Förintelsen vid liv. Sarah och Mohammad är nämligen två av de 20 som valdes ut som kursdeltagare till ABF Sörmlands nystartade utbildning Folkbildning mot nazism.
 
Förutom föreläsningar av några av Sveriges främsta experter på nazismens historia, ideologi och rörelser så har kursdeltagarna även fått besök av Susanna Christensen samt fått åka på ett studiebesök till Auschwitz.
 
– I skolan får man främst läsa en massa siffror i böcker. Men när man själv står i Auschwitz, bland baracker och sängar, eller får höra Susannas berättelse om hennes tid i Bergen-Belsen så blir de här siffrorna verkliga på ett helt annat sätt. Då förvandlas siffrorna till riktiga människor, säger Sarah.
 
Folkbildning har blivit en hjärtefråga för både Sarah och Mohammad. Innan utbildningen hade Sarah ingen relation till ABF, i dag känner hon sig hemmastadd i ABF-huset i Eskilstuna. Hon vill fortsätta kombinera folkbildning med skrivande och sitt fackliga engagemang. Mohammad har börjat jobba som verksamhetsutvecklare på ABF Sörmland. Han har flera idéer på hur han kan få användning av utbildningen på jobbet. En idé brinner han lite extra för:
 
– Jag vill starta en studiecirkel om Förintelsen på arabiska. Jag har sett så mycket hat mellan araber och judar. Det vill jag ändra på. De enda som vinner på detta är de högerextrema. De vill få bort allihop. Judar, muslimer, romer, homosexuella och så vidare. Det stannar aldrig vid en grupp, säger Mohammad.

"Berättelserna vaccinerade en hel generation."

Våren 2018 var ABF Sörmland en av medarrangörerna till den lokala hbtq-festivalen Springpride. Festivalen skulle precis dra i gång och regnbågsflaggan hade hissats på ABF-huset i Eskilstuna. Men när Fredrik Pettersson kom till jobbet möttes han och kollegorna i stället av avspärrningsband, homofoba budskap och nazistisk propaganda från Nordiska motståndsrörelsen, NMR.
 
– "Homolobbyn ska krossas" stod det bland annat. Det var väldigt obehagligt, men ABF har ett särskilt ansvar att bekämpa detta nazistiska hat. Ur den händelsen föddes idén om Folkbildning mot nazism, berättar Fredrik, i dag ombudsman på ABF Sörmland.
 
När Fredrik gick i skolan fick han träffa flera förintelseöverlevare som bedrev folkbildningsarbete gentemot barn och ungdomar. Men i dag finns det nästan inga överlevare kvar och de som finns kvar är väldigt gamla. Det var något som oroade Fredrik.
 
– De föreläsningarna och samtalen vaccinerade mig och en hel generation. Det var något mer än den fakta som fanns i historieböckerna. Det nådde inte bara hjärnan, utan i högsta grad även hjärtat. Civilsamhället har ett stort ansvar för att dessa berättelser inte glöms bort, säger Fredrik.
 
Kursdeltagarna från Folkbildning mot nazism har börjat föra förintelseöverlevarnas folkbildningstradition vidare och det har redan skapats ringar på vattnet. Flera ABF-avdelningar vill starta egna projekt i samma anda. Utbildningen har också väckt stort intresse även utanför ABF. I dagsläget förs en dialog med LO i Mellansverige och Brunnsviks folkhögskola om att erbjuda kursen igen under hösten 2020.

Text: Dennys Bello

ABFs verksamhetsberättelse 2019

Den här texten är en del av ABFs verksamhetsberättelse 2019. Med 51 avdelningar, 21 distrikt och en förbundsexpedition finns ABF representerat i alla landets 290 kommuner. Följ med på en resa genom ABF-Sverige där vi bland annat får besöka en mobil musikstudio i Jönköping där åsidosatta ungdomar får utlopp för sin kreativitet och ett odlingsprojekt i Boden där afrikanska grödor växer bredvid svenska.

Ladda ner ABFs verksamhetsberättelse 2019 som PDF (11 MB) här.