Gemensamma nämnare över generationsgränserna är att många begränsar sig i det politiska samtalet på grund av ett hårt debattklimat på nätet, Information på sociala medier bedöms dessutom inte som särskilt trovärdig. Det finns även en generell rädsla inför att desinformation och falska nyheter ska komma att påverka valet.
Björn Appelgren är folkbildningsansvarig på Internetstiftelsen och är en av de som arbetat med rapporten.
– I grunden är jag gymnasielärare i svenska och media, men har sedan 2010 arbetat utanför skolans väggar, dock alltid med fast förankring i utbildning och folkbildning, berättar Björn.
– På Internetstiftelsen är min roll att driva olika projekt som syftar till att höja den digitala kompetensen så att fler i Sverige kan använda internet på ett säkert och medvetet sätt.
Det projekt som har varit med mig längst är sajten internetkunskap.se där vem som helst – helt kostnadsfritt – kan lära sig mer om bland annat digital källkritik, desinformation, integritet på nätet, näthat och hur man skyddar sig mot internetrelaterade bedrägerier.
Svårt att avgöra om information på nätet är sann
I årets valspecialrapport framgår det särskilt att desinformation och falska nyheter ses som ett allt större samhällsproblem.
– En demokrati förutsätter att vi gör val baserade på argument som stämmer med verkligheten, berättar Björn Appelgren: Gör vi val baserade på falsk information eller en manipulerad världsbild faller hela idén. Och det är därför desinformation, det vill säga när någon medvetet sprider falsk information för egen ideologisk eller ekonomisk vinning, är så farligt. Vi ser också att det finns ett stort behov av källkritisk kunskap och kompetens i vårt digitala informationslandskap. I den årliga undersökningen Svenskarna och internet anger många att de tycker det är svårt att avgöra om information på nätet är sann eller falsk. Dessutom är det över hälften av alla vuxna internetanvändare som känner stor oro för att desinformation ska användas för att påverka valutgången i höstens val.
Ansvaret att sortera information har förflyttats
När kriget i Ukraina bröt ut väckte ABF frågan hur Sveriges demokratiska självförsvar kan rustas genom folkbildningsberedskap. På Internetstiftelsen pågår liknande tankebanor:
– I det digitala informationslandskapet har ansvaret att sortera, och navigera rätt, i den stora mängden information mer och mer förskjutits till oss som mottagare, berättar Björn Appelgren.
– Men vi behöver också förstå hur det digitala informationslandskapet fungerar rent tekniskt och varför vi nås av den information vi nås av, till exempel hur våra beteenden kan styra vilken information som dyker upp i våra flöden, att vem som helst kan köpa sig in i våra sociala medie-flöden, eller vilka strategier de som sprider desinformation använder sig av.
Att folkbilda om digital kompetens samt medie- och informationskunskap är ett stort och komplext uppdrag, men samtidigt ett viktigt område där den organiserade folkbildningen kan spela en avgörande roll.
– Ett gemensamt kännetecken för de som i olika tester visar sig vara bra på källkritik är att de skattar tillgång till pålitliga nyheter högt, förklarar Björn. Så här är det också viktigt att förstå vilka avsändare som rimligtvis går att lita på utifrån hur de jobbar med att kvalitetssäkra sin information. Ett källkritiskt förhållningssätt är jätteviktigt, men eftersom vi omöjligt hinner granska precis allt behövs det också ett visst mått av källtillit.