Så tycker partierna om  folkbildningen

Inför valet 2022 har riksdagens åtta partier lämnat svar på en enkät från ABF om studieförbund, folkbildning och samhälle. Svarade gjorde ledamöter i riksdagens kulturutskott. 

Enligt politikerna har deras partier en mycket positiv syn på de tio studieförbunden och deras funktion i samhället. De beskriver i sina svar folkbildningens ovärderliga roll för utvecklingen av ett demokratiskt samhälle, både historiskt och i nutid. En motivering till detta som återkommer är att folkbildningen ökar gemenskapen hos befolkningen. 

Anslagsnivån är en vattendelare 

Det är tydligt att frågan om anslag till folkbildningen blir en vattendelare. Här vill det röd/gröna blocket se en ökad verksamhet så väl som ökade anslag. Detta står i tydlig kontrast till det blå blocket där dessa partier vill skärpa bidragskraven och även minska anslagen. 

Miljöpartiet och Centerpartiet ställer sig bakom ett ökat eller fortsatt högt anslag till studieförbunden. Båda partierna vill även se ett ökat generellt stöd, istället för riktade medel. 

Vänsterpartiet skriver att de beklagar att kommunerna skurit ned stödet till studieförbunden, men att det inte är givet att staten ska täcka upp för det. 

Socialdemokraterna svarar att ”studieförbundens verksamhet ska värnas” och att antalet platser på folkhögskola ska fortsätta öka. 

Moderaterna svarar inte på frågan om anslagsnivåerna, med mer än att bidragskraven bör skärpas. 

Liberalerna skriver att man vill se ett minskat stöd till Folkbildningsrådet, vilket framkom i partiets budget för 2022.

Sverigedemokraterna vill se anslagsminskningar och fördela medel från folkbildningen till andra kulturområden, med motivet att ”de senaste åren har regeringen kraftigt höjt folkbildningsanslagen utifrån ett integrations- och utbildningssyfte” vilket partiet ser som något negativt. 

Oppositionens budgetmotioner 2022*  

Nedan sammanställning visar förslagen från de partier i riksdagen som inte stod bakom regeringens förslag till budget 2022. Förslagen presenteras som en avvikelse jämfört med regeringens budgetproposition.  

Så här ser det ut när det gäller det generella anslaget: 

• Sverigedemokraterna, -1 175 mkr  

SD tar också bort anslaget till Svenska från dag 1 redan 2022 medan de andra lämnar det oförändrat. 

*Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Vad kan studieförbunden bli bättre på? 

Flera av politikerna nämner olika utvecklingsområden för folkbildningen. Som att nå ut till fler samhällsgrupper.  

Centerpartiet tar upp att man har lagt förslag i riksdagen om att ge studieförbund och andra folkbildande aktörer i uppdrag att öka kompetensen bland medborgarna om säkerhet på nätet, bland annat för att skydda seniorer från bedrägerier och brott på den digitala arenan. 

Att bli bättre på att öka bildning och förståelse för klimatförändringarnas effekter och bidra till omställningen av samhället, svarar Miljöpartiet och tar specifikt upp arbetet med klimatflyktingar, en grupp som förutspås öka drastisktde närmaste decennierna.  

Fyra partier nämner det uppdagade bidragsfusket, som studieförbunden brottats med de senaste åren, som ett utvecklingsområde. Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Socialdemokraterna har en positiv syn på de insatser som pågår hos Folkbildningsrådet med att se över rådets rutiner och granskningar. Liberalerna anser tvärtom att det nu ligger på regeringen att presentera konkreta insatser för att kraftfullt förbättra transparens och uppföljning, och att Nationellt centrum mot våldsbejakande extremism ska vara en aktör i det arbetet. 

Miljöpartiet betonar att folkbildningen tagit tag i situationen: ”När studieförbunden själva upptäckte fusket med bidragen bland annat på Järva så startade en process för att stärka säkerheten och motverka fusk och bedrägerier och felaktiga utbetalningar. Det är en process som går framåt och ser ut att visa bra resultat. Behovet att säkra att de offentliga medlen går till rätt verksamhet kommer sannolikt öka och där kan nog studieförbunden fortsätta att bli ännu bättre.” 

Liberalerna svarar däremot att det ”finns starka indikationer att medel från Folkbildningsrådet betalas ut till studieförbund som har kopplingar till internationella extrema rörelser, såsom Muslimska brödraskapet”. Det skriver Liberalerna trots att Folkbildningsrådet i utredningen ”När tilliten prövas” konstaterat att det inte finns någon organisatorisk koppling mellan ett av de tio studieförbunden och Muslimska brödraskapet, något som Folkbildningsrådet också replikerat när framförallt företrädare för Sverigedemokraterna tagit upp frågan i debattartiklar, läs Folkbildningsrådets svar här.

Partiernas syn på statligt stöd till studieförbunden 

Riksdagspartierna tycker att modellen för stödet till studieförbunden, med frihet att själva ange mål och inriktning på verksamheten, är rätt och riktig. Vissa förespråkar dock skärpta krav respektive behov av kontinuerlig översyn av den statliga styrningen. 

Moderaterna anser att de tio studieförbunden behöver arbeta strategiskt med de verktyg som de har för att säkra kvaliteten i verksamheten och för att säkerställa att resurserna används för statsbidragets fyra syften, partiet vill också utvärdera bidragssystemet och tillsynen av folkbildningen. 

Läs mer om statens syfte med att stödja folkbildningen här.

Både Moderaterna och Sverigedemokraterna vill skapa en ny myndighet för tillsyn av folkbildningen, och Moderaternas förslag är att den ska sköta tillsynen av hela civilsamhället. ”Vi vill också skärpa kraven och säkerställa att bidrag aldrig tilldelas verksamheter som riskerar främja eller stödja radikalisering, hedersförtryck, våldsbejakande extremism eller hat och hot mot HBTQI-personer”, skriver Moderaterna. 

Sverigedemokraternas vill införa ett nytt organ som fördelar statsanslaget istället för Folkbildningsrådet. Partietskriver att de i grunden tycker att självförvaltningsmodellen är bra, men man påstår i sitt svar att:”Däremot finns det exempel på studieförbund som Ibn Rushd som om vartannat inte verkat inom demokratins ramar.”

Regeringspartiet Socialdemokraterna nämner attman tillsatt en statlig utredning för att lämna förslag på hur staten ska säkerställa att folkbildningen styrs effektivt, med motivet att det finns ett återkommande behov av att se över att mål, syften och indikatorer är relevanta. 

Läs svaren i sin helhet här.

Text och research: Anna Morin