Reklam, i en eller annan form, når nästan alla världens hörn. Enligt medieforskaren Marie Grusell på Göteborgs universitet möts vi av reklam överallt. Beroende på vilka vi är och vilka medievanor vi har nås vi dagligen av mellan 500 och 5000 reklambudskap. Företag, organisationer, medborgare och regeringar använder reklam för att marknadsföra produkter och tjänster och för att förmedla information, övertygelser och värderingar.
Marknadsföring har i dag överskridit sin traditionella roll och är inte längre begränsad till tv-reklam, tidskriftsannonser eller skyltar och annonser. Allt fler marknadsföringskampanjer kan nu presenteras genom pop up-fönster på webbplatser, i mobiltelefoner och på andra handhållna enheter. Reklam kan även ses i form av produktplaceringar i film och tv-program eller som en reklamskylt vid ett sportevent. Företag fortsätter ständigt att söka nya sätt att föra ut sin information till allmänheten. Regeringar, politiker och ideella organisationer använder sig också av reklamstrategier när de försöker skapa opinion och stöd för policyer eller beslut. I vissa fall kan det även handla om att förbättra sin image.
Medan reklammöjligheterna de senaste åren har ökat lavinartat med hjälp av sociala media och teknik, fortsätter branschen att regleras av specifika etiska riktlinjer som är till för att upprätthålla allmänhetens förtroende för medierna. Generellt sett verkar dessa riktlinjer på nationell nivå och skapas av reklambranschen själv. Riktlinjerna är utformade för att säkerställa att annonseringen är sanningsenlig, rättvis och korrekt. I många länder kan konsumenter kontakta ett “reklamråd” om de har frågor eller funderingar om branschpraxis. I Sverige har vi exempelvis en Medieombudsman (MO), Mediernas etiknämnd (MEN) och Granskningsnämnden för radio och TV (GRN) med flera instanser.
I ett samhälle med ett enormt mediebrus blir även kraven på medborgarnas medie- och informationskunnighet allt högre, för att vi ska klara av att göra självständiga val. I en digitaliserad samtid är det därför viktigt att vara reklamkunnig för att kunna ta så faktabaserade beslut som möjligt. Med tanke på reklamens framträdande roll i samhället är det viktigt att folkbilda om reklam som informationskälla, samt studera de mekanismer som gör det möjligt för oss medborgare att ge feedback på annonser vi upplever som exempelvis kränkande eller felaktiga. Ökad reklamkunnighet ger helt enkelt ökad konsument- och egenmakt.
Ett av syftena med att folkbilda om reklamkunnighet är att skapa medvetenhet kring de potentiella negativa effekterna av reklam för att deltagarna ska kunna diskutera, få kunskap om och hantera reklam. Här kan det handla om marknadsföring där det finns inslag av till exempel medievåld, etniska stereotyper och sexism. En annan negativ aspekt av reklam kan vara när påtryckningar av annonsörer leder till att journalister undviker att skriva om kontroversiella ämnen. Detta riskerar att driva bort innehåll från allmänhetens intresse till förmån för innehåll där det finns ett kommersiellt intresse. Ett annat problem kan uppstå när det inte tydligt framgår vad som är reklam och vad som är redaktionellt innehåll. Detta kan leda till att medieföretagets affärsintressen även påverka exempelvis nyhetsbevakning eller att läsare uppfattar en annons som objektiv fakta.
ABF är en del av nätverket MIK Sverige. I deras kunskapsbank finner du mer fakta om reklam.