Hoppa till huvudinnehåll

SD-attacken: 1,2 miljarder till folkbildningen ska bort

Publicerad

Vad händer med folkbildningen när Sverigedemokraterna (SD) får bestämma? På nationell nivå vill partiet skära ned stödet till studieförbund och folkhögskolor med cirka 1,2 miljarder kronor, ungefär en fjärdedel av hela det statliga anslaget. På lokal nivå har SD redan inlett sin attack. I exempelvis Trelleborg och Hässleholm har stödet strypts helt och hållet.

Nationellt: En fjärdedel av stödet till folkbildningen ska bort om SD får bestämma

SD sticker ut i ABFs sammanställning av partiernas folkbildningspolitik inför valet 2022. I SD:s senaste budgetmotion i riksdagen vill partiet minska det generella stödet till folkbildningen med 1175 miljoner kronor för 2022. SD är därmed det riksdagsparti som föreslår de mest radikala förändringarna av stödet till folkbildningen i förhållande till regeringens budgetproposition.

Utöver detta föreslår SD nedskärningar i budgetposten ”Särskilda insatser inom folkbildningen” på 60 miljoner kronor för 2022. Sammantaget vill SD skära ner i de nationella anslagen till folkbildningen med över 1,2 miljarder kronor under 2022. Det är ungefär en fjärdedel av hela det statliga anslaget för folkbildningen.

En sådan neddragning skulle få stora konsekvenser. De tio studieförbunden som finns i alla Sveriges 290 kommuner och de 154 folkhögskolorna runtom i landet som får statligt stöd skulle alla tvingas till stora nedskärningar på studiecirklar, kurser, kulturverksamheter och mötesplatser.

Ungefär en miljon människor, som varje år deltar i folkbildningens verksamhet, riskerar att påverkas. Flyktingar från Ukraina som lär sig svenska, ungdomar som repar med sina band, pensionärer som lär sig använda BankID eller personer från studieovana hem som får en ny chans till utbildning är några exempel.

Nedskärningarna skulle vara extra kännbara på små glesbygds- och landsbygdskommuner där andelen deltagare inom folkbildningen är särskilt hög. Utbildningsmöjligheter och kulturliv riskeras att utarmas då folkhögskolor och studieförbund ofta är de enda utbildnings- och kulturaktörerna på plats.

Lokalt: SD får igenom sin folkbildningspolitik i flera kommuner

SD:s nedskärningsförslag ligger i linje med den politik som partiet fört de senaste åren, på såväl nationell som lokal nivå. SD ser delar av folkbildningen som icke önskvärda integrationsprojekt och har tidigare varit öppna med hur de vill stöpa om hela kulturpolitiken i en mer nationalistisk riktning. I flera kommuner där SD givits inflytande har attacken mot folkbildningen och kultursektorn redan inletts med kraftigt minskade anslag.

Ett exempel är Trelleborg där SD blev största parti i kommunvalet 2018. När det nya styret, bestående av Moderaterna (M) och Kristdemokraterna (KD), tog makten fick SD som stödparti igenom sina krav om att strypa stödet till folkbildningen. I budgeten halverades exempelvis de kommunala bidragen till studieförbunden. I år kunde SVT rapportera att Trelleborgs kommun nu har skurit ner stödet till studieförbunden helt och hållet under den gångna mandatperioden.

Ett annat exempel är Hässleholm där SD blev näst största parti i kommunvalet 2018. Där styr M, KD och Liberalerna (L) med stöd av SD sedan 2017. Från att tidigare haft ganska starkt stöd från kommunen fick studieförbunden i stället se hur alla deras anslag slopades när det nya styret med SD i spetsen fick bestämma. Enligt Anders Rosengren, chef på kultur- och fritidsförvaltningen, har prioriteringarna i Hässleholm handlat mycket om ideologi. Förslagen att strypa eller minska stöden till studieförbunden är direkta förslag från Sverigedemokraterna, säger han i en intervju med Dagens Nyheter.

Nya högerblocket ett hot mot folkbildningen

"Är det mot Hässleholm vi ska blicka för att se svensk politiks framtid?" skrev Göteborgs-Postens politikreporter Arne Larsson i en analys efter maktskiftet i kommunen 2017, långt innan L öppnade upp för en borgerlig regering med stöd av SD. Inför det stundande valet 2022 är det tydligt att Larsson fått rätt på riksnivå när M, KD, L och SD går fram som ett tydligt högerblock.

Alla riksdagspartier på högersidan vill skära ned på folkbildningsanslagen i sina budgetmotioner, om än i mer blygsam nivå jämfört med SD. L föreslår nedskärningar på 300 miljoner kronor, M på 138 miljoner kronor och KD på 40 miljoner kronor för 2022.

Historiskt har de övriga högerpartierna, tillskillnad från SD, varit positivt inställda till folkbildningens institutioner. M, KD och L är själva grundare till eller medlemmar i olika studieförbund. Ett skifte har dock skett på senare år då SD med sin ideologiska attack mot folkbildningen verkar baxa de övriga högerpartierna framför sig när det gäller nedskärningar på området.

De enskilda partiföreträdare i M, KD och L som fortfarande brinner för folkbildning kommer troligtvis få se sig överkörda när högerblocket ska prioritera i budgeten vid en eventuell valvinst. Med en lågkonjunktur och rekordhög inflation som väntar efter valet 2022 kommer reformutrymmet vara begränsat. När högerpartierna ska prioritera mellan exempelvis rättsväsende och skattesänkningar å ena sidan och kultur och folkbildning å andra sidan lär de två senare få dra det kortaste strået.

Folkbildningen lever därmed farligt om en högerregering skulle bli verklighet i samband med riksdagsvalet 2022. SD, M och KD samverkar oftast i någon konstellation i de kommuner där stödet till folkbildningen skärs ner kraftigt eller stryps helt. Skulle SD, M, KD och L inleda ett regeringssamarbete är det sannolikt att de nedskärningsförslag som lagts fram av högerblocket blir verklighet. Och det är troligtvis bara början.

Källor

SD:s budgetmotion (länk)

L:s budgetmotion (länk)

M:s budgetmotion (länk)

KD:s motion för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid (länk)

Fakta om folkbildningen 2021 (länk)

Folkbildningsrådets samlade bedömning 2021 (länk)

Folkbildning och regional kompetensförsörjning 2019 (länk)

Kulturens geografi 2019 (länk)