Folkbildning + Demokrati =  Sant!

Unik bildningstradition
Att skapa hållbara stabila demokratier borde vara på agendan för varje land som strävar efter fred, utveckling och stabilitet. De nordiska länderna har gjort sig kända för att gå från fattigdom och förtryck till rikedom och demokrati i processer som varit förvånansvärt fredliga. Den tongivande gemensamma nämnaren som också är unik för Norden är folkbildningstraditionen. Att istället för att utbilda en elit genomföra breda satsningar på folklig bildning har visat sig framgångsrikt. Detta så att folket med kunskapens och bildningens kraft ska få och skapa sig förståelse för sitt samhällsansvar. Det bör ses som en grundläggande byggsten i bibehållandet av varje stabil demokrati [1].

Just nu ser vi dock en utveckling där vi är på väg bort ifrån bildningen av folket till specialiserad kunskap. Inte minst digitaliseringen skapar krav på viss förkunskap. Framtiden kommer bjuda på stora utmaningar. Ska vi stå stabila i dessa stora förändringar behöver vi ett bildat folk.  

Avgörande för svensk demokrati
Trots detta ser vi på flera håll i världen att civilsamhällets demokratiska utrymme krymper. Med restriktiv lagstiftning, maktmissbruk, ekonomiska restriktioner, begränsningar av yttrandefriheten och förtryck av minoriteter krymper regeringar sina medborgares möjligheter att verka genom ideella organisationer och föreningsverksamhet. Vi behöver inte gå längre än till Ungern, Polen eller Turkiet för att se flera exempel på hur civilsamhällets möjlighet att verka fritt inte längre är en självklarhet.

Detta är en global trend och även om det svenska civilsamhället är starkt i jämförelse med andra så finns tecken på förändring även här, inte minst när det gäller bildnings- och kulturpolitiken. Detta är en utveckling att ta tydlig ställning emot. Bildningen och kulturlivet är avgörande för den svenska demokratin. Den fria bildningen och kulturlivet är viktig för en levande demokrati då det ger människor möjlighet att utveckla sin kreativitet, sina kunskaper och sin förmåga att tänka kritiskt.

Oro inför framtiden
I Sverige har vi den senaste tiden kunnat se att förutsättningarna för det svenska bildnings- och kulturlivet har förändrats. Sverigedemokraterna har visat en vilja att detaljstyra svenskt kulturliv, senast genom att försöka stoppa dragshowartister från att läsa sagor för barn i Trelleborg. Lokala exempel från Trelleborg och Hässleholm med SD-styre visar dessutom att partiet utan problem är beredda att skära bort 100 procent av de kommunala bidragen till folkbildningen. I SDs senaste budgetmotion på nationell nivå ville partiet även skära ned stödet till studieförbund och folkhögskolor med cirka 1,2 miljarder kronor. När den svenska människorättsorganisationen Civil Rights Defenders kritiserade Tidöavtalet gick Björn Söder och Martin Kinnunen från SDs partistyrelse ut och uttalade sin kritik. Söder vill helt stoppa det statliga bidraget till organisationen på grund av att man använde sina anslag till att opinionsbilda om bristerna i Tidöavtalet.

I och med Tidöavtalet riskerar SDs kulturpolitik att bli regeringspolitik. Detta ger all anledning att känna oro för den fria och oberoende bildningen och kulturens framtid.

Vad kan vi stå inför
De senaste åren har vi bland annat sett ökade kontroller, minskade offentliga medel och en ökning av hat- och hotbrott mot civilsamhällsorganisationer. Om utvecklingen fortsätter i denna negativa riktning, vad kan vi då vänta oss av framtiden?

Är det här vårt Sverige år 2038?

• Vissa organisationer måste nu få statens godkännande för att bedriva verksamhet.
• Det har blivit kriminellt att ”förolämpa Sverige”.
• Det är numera förbjudet att demonstrera utanför Rosenbad
• Organisationer får inte längre statligt bidrag för att påtala orättvisor.
• Oberoende medier har stängts ner efter att ha kritiserat den svenska regeringens politik.
• Vissa minoritetsgruppers kan inte längre arbeta ideellt då deras rättigheter att organisera sig har begränsats.

Exemplen ovan är inspirerade av utvecklingen i Ungern, Polen och Turkiet de senaste 15 åren och borde fungera som en varningsklocka.

Folkbildning + demokrati = Sant!
En demokrati bygger på att människor är informerade, reflekterande och självständiga och kan fatta grundade beslut. En levande kultur ger också människor möjlighet att uttrycka sig fritt och att mötas och utbyta idéer och erfarenheter med andra, vilket stärker den ömsesidiga förståelsen och respekten mellan människor. Den fria bildnings- och kulturlivet bidra därför till att motverka intolerans och fördomar, samt främja demokratiska värderingar som yttrandefrihet, jämlikhet och ger medborgare som aktivt deltar i demokratiarbetet.

På ABFs 1 maj-plakat tar vi ställning för ett fritt och oberoende bildnings- och kulturliv; Folkbildning + demokrati = Sant!

Vad kan du göra?
Det finns flera saker som du kan göra för att påverka att civilsamhällets demokratiska utrymme inte krymper:

1. Engagera dig i civilsamhället
   Genom att delta i olika organisationer, föreningar eller nätverk som arbetar för att främja demokrati och mänskliga rättigheter, kan du bidra till att stärka civilsamhällets röst och påverkan.
2. Starta en studiecirkel och bilda dig tillsammans med andra
   Ta reda på mer om vilka hot som finns mot civilsamhällets demokratiska utrymme och sprid kunskapen till andra. Ju fler människor som är medvetna om problemen, desto större är chansen att det blir en förändring.
3. Skapa opinion till stöd för folkbildning och kultur
   Använd sociala medier, skriv debattartiklar eller delta i demonstrationer för att sprida budskapet om vikten av ett starkt och fristående civilsamhälle. Ju fler som engagerar sig och talar ut, desto större är chansen att politiska beslutsfattare lyssnar.
4. Kontakta politiska beslutsfattare och kräv ett ökat stöd
   Skriv till dina lokala eller nationella politiska representanter och uppmana dem att ta ställning för ett starkt civilsamhälle och skydda det demokratiska utrymmet. På så sätt kan du påverka politiska beslut som påverkar civilsamhället.
5. Stöd organisationer som arbetar med att stärka demokratin
   Genom att donera pengar eller frivilligt engagera dig i organisationer som arbetar för att stärka civilsamhällets röst kan du göra en konkret skillnad och bidra till att bevara det demokratiska utrymmet.