Du har ju själv blivit trakasserad av företrädare för regimen i Azerbajdzjan - varför ser makthavare journalister som ett hot?
– I auktoritära stater, som Azerbajdzjan, ses kontrollen över information som oerhört viktig. Genom att kväva den fria pressen kan också den offentliga diskussionen både minska och kontrolleras. Syftet är att minska kritiken mot makthavare, men också att styra synen på landet. Den azerbajdzjanska diplomatkåren arbetar aktivt med att påverka utländska journalister. Först genom diplomatiska försök och därefter genom trakasserier eller påverkan mot redaktioner som rapporterar om landet eller konflikten i Nagorno-Karabach på ett visst sätt.
Vilken roll kan folkbildningen och civilsamhället spela för att skydda pressfriheten i Sverige och i omvärlden?
– Civilsamhället liksom journalistiken spelar på relativt liknande grunder. Båda är demokratiska verktyg som granskar och verkar i motsats till makthavare. Medan en journalist granskar makten, så agerar civilsamhällesorganisationer för att påverka den och finnas där staten inte räcker till. Med andra ord sitter ett krympande civilsamhälle liksom en hotad fri press i samma båt. Här kan det göras mer för att hjälpa till med att begripa kopplingen till det demokratiska samhället.
Vad kan ABF göra?
– I mitt tidigare liv som aktiv föreningsmänniska inom fredsrörelsen hängde jag ofta i ABF-lokaler. Det var många workshops om hur man ska samverka mer inom civilsamhället och se varandra som medspelare i stället för motspelare. Jag hade gärna sett att ABF kunde vara ett fortsatt nav för det levande civilsamhället!