Förenings ekonomi

I stadgarna ska det finnas ett avsnitt som hur medlemsavgiften i föreningen bestäms. En del föreningar väljer att inte ta ut någon avgift alls.
Har man en avgift är det förstås viktigt att avgiften inte är så hög att den blir ett hinder för intresserade att delta.

Avgiften ska kännas rimlig. Och betalar man för att vara med, då har man kanske också större krav på att föreningen verkligen ska ge något i utbyte.
Om föreningen har många medlemmar kan avgifterna ge en bra grundplåt för verksamheten.

Många föreningar samarbetar med studieförbund. Studieförbunden är rikstäckande organisationer men har lokalavdelningar på många orter.

Studieförbunden har varierande profil och inriktning. I vart och ett av dem ingår olika medlemsorganisationer som får hjälp med sina studier, var och en genom ”sitt” studieförbund.

Naturligtvis är studieförbunden till för att ge människor en möjlighet att studera. Men formerna för studier är mycket friare och mångsidigare an inom skolor. Studieformerna inriktas efter deltagarnas
intresse och ambition. Och nästan varje förening har i sin verksamhet behov av något som kan kallas utbildning eller bildning. Särskilt inom kulturverksamheter är det vanligt att föreningar och studieförbund samverkar.

Studieförbunden står också för arrangemang som konserter, debatter, temakvällar, utflykter m.m., och sådana arrangemang görs ofta i samarbete med föreningar.

Det är vanligt att kommuner ger bidrag till föreningar. Anledningen till det är att många politiker tycker det är bra med ett livaktigt föreningsliv och därför stödjer det. Men möjligheterna att få stöd är olika i olika kommuner. Dels styrs en del kommuner av politiker som inte sätter föreningslivet lika högt som andra. Dels har kommunerna olika mycket pengar att dela ut. I en fattig kommun där man måste skära ner i olika verksamheter drabbas föreningslivet ofta först av nedskärningarna. Sedan varierar antalet föreningar på olika orter. Ju fler föreningar som vill dela på kakan, desto mindre möjligheter att verkligen få en bit.

Staten stöder också föreningslivet och kan ge bidrag genom olika myndigheter. På senare år har också EU blivit en möjlig bidragsgivare. I båda fallen handlar det oftast om att man ger bidrag till bestämda projekt som man finner det angeläget att stödja.

Ett projekt genomförs av människor som samlas i en projektgrupp och med en bestämd tidsplan genomför det de vill göra. Att arbeta med projekt kan vara ett bra kompletterande arbetssätt för att bredda föreningens verksamhet och klara ekonomin.

Projektet ska ha en budget, dvs. en ekonomisk plan för vad projektet kommer att kosta.
Allt sådant – och ofta betydligt mer måste kunna redovisas när man söker projektbidrag. Därför kan det vara svårt att söka projektbidrag. Det ställs ofta hårda krav på korrekt ifyllda blanketter, tidsplanering, ekonomiska kalkyler och annat. Här vill vi peka på möjligheten men kan inte ta upp hur allting ska gå till.

I sammanhang där man söker projektbidrag eller samarbete är det viktigt att man kan presentera sin förening på ett bra sätt. Föreningen ska framstå som seriös. Den ska ge ett intryck av att den klarar av att genomföra projektet eller samarbetet på ett bra sätt. Det formella
kring föreningen ska vara riktigt. Föreningens syfte ska stå i förgrunden – inte viljan att få bidrag.

Det finns en stor mängd fonder i Sverige. Ofta har de uppstått privata donationer och förvaltas av stiftelser. Många av dem ger bidrag i form av stipendier, projektbidrag eller stöd till organisationer.

Många gånger är bidragen ur fonderna riktade åt ett bestämt håll, Man kan bara komma ifråga om man är till exempel finsk medborgare, född i Östergötland eller läkarstuderande. Då lönar det sig inte för andra att söka.
Ibland annonseras efter sökande till de bidrag som fonderna delar ut. Det största problemet med fonderna är annars att de är så okända för de flesta. Vilka fonder finns och vad är de till för? Även här finns speciallitteratur att vända sig till.

Sponsring innebär att (oftast) ett företag lämnar ett bidrag till föreningen. Företaget gör det emellertid inte villkorslöst utan vill ha en motprestation. Det brukar vara att företagets namn exponeras i skrift eller tal, att det tackas vid något evenemang eller liknande. Sponsringen är ett inslag i företagets marknadsföring. Genom att omvärlden får veta att företaget stött en förening får företaget ett högre anseende. Vilket är lönsamt.
Sponsring är vanligast i idrotts- och kultursammanhang. Sponsringen har varit omtalad under senare år och många har fått intrycket att det är lätt att få sponsorer. Men det är det inte. För många föreningar med en tillbakadragen profil är sponsring i praktiken helt orealistisk. Även kända idrottsklubbar kan få jaga sponsorer med stor energi.