Till sidans huvudinnehåll

Folkparkskungen: “Unga behöver fler platser utveckla sina intressen”

Vad har webinarier, blankslitna golvtiljor och saxofonsolon gemensamt? Bertil Norbeck berättar om hur nyfikenheten på svunna tider blev startskottet på något nytt som fått såväl unga som gamla att hitta till Bräckes ny-gamla folkpark.

Bertil Norbeck framför Brattbytopet, han håller om en gammal bensinpump.
Foto: Fa Visual Works

Fakta: Bertil Norbeck

Ålder: 74
Bor: Nor, Ammerön
Familj: Tre barn, sex barnbarn och två katter
Yrkesbakgrund: Dekoratör, därefter många år inom psykiatri, missbruksvård, LSS-verksamhet och äldreomsorg
Intressen: Bland annat fotografi och veteranfordon, renoverar gamla bilar tillsammans med sitt äldsta barnbarn Vidar.

Bli cirkelledare du också, klicka här!
Det började med att Bertil Norbeck en dag undrade hur många dansbanor det egentligen hade funnits i Bräcke kommun. Ingen visste.
– Jag är gammal musiker och har även dansat mycket genom åren, så jag och tre andra startade en studiecirkel och började forska i ämnet.
De gick igenom arkiv, äldre tidningar och historiskt material och besökte de platser där dansbanorna en gång funnits. Till slut kunde de dokumentera 48 olika dansbanor inom kommunen.
– Vi besökte platserna, pratade med markägare och försökte hitta spår av verksamheterna. Många byggnader var borta, men nästan överallt gick det att hitta berättelser och lämningar som visade var danslivet en gång funnits.
Det ledde först till han började föreläsa om materialet.
– Jag har bland annat föreläst på Jamtli och medverkat i webbsändningar och olika arrangemang runt om i länet.
Det naturliga nästa steget blev att bilda Bräcke Folkparksförening och ta över den gamla dansanläggningen Torpet i Bräcke.
– Intresset visade sig vara mycket större än vi hade trott. Många människor hör fortfarande av sig med egna minnen och berättelser om dansbanor och danskvällar. Det finns en enorm mängd berättelser kopplade till folkparkskulturen.

”- Jag tycker att folkbildning är enormt viktig. Det handlar om att människor får möjlighet att utvecklas genom hela livet, hitta nya intressen, nya vänner och nya mötesplatser. Folkbildning är lika viktig för äldre som för unga.”

Bertil Norbeck

Affisch på Torpet Bräcke Dans.
Affisch på Torpet Bräcke Dans. Foto: Bertil Norbeck

Vad kommer att hända på folkparken?

– Vi vill återskapa lite av den folkparkskänsla som många av oss växte upp med. Vi försöker rusta området, bygga upp verksamhet och skapa aktiviteter som lockar både äldre och yngre.
– Vi vill också ge yngre generationer möjlighet att upptäcka dans, musik och social gemenskap. Vi har redan haft kontakt med dansskolor, planerar aktiviteter och ser ett stort intresse från både ungdomar och äldre.
 Förutom det nya epitetet folkparkskung, kan Bertil Norbeck även titulera sig folkbildare med många år av engagemang i ryggsäcken. Det har varit väldigt många olika ämnen. Teater, bokcirklar, akvarellmålning, musik, kulturarrangemang och olika former av lokalhistoria.
Han kom först i kontakt med ABF när man skulle sätta upp ett byaspel för många år sedan.
– Vi upptäckte att väldigt mycket av arbetet passade perfekt som studiecirkel.
Affischer på Ammeröns byaförening presenteras förställningarna Snål-Magnus proväktenskap och Pensionat Utsikten
Folklustspelen som startade Bertils ABF-engagemang. Foto: Bertil Norbeck
Därifrån växte engagemanget vidare och senare blev jag också aktiv inom ABF:s styrelsearbete.
Han ser med oro på de senaste årens neddragningar inom folkbildningen.
– Jag tycker att folkbildning är enormt viktig. Det handlar om att människor får möjlighet att utvecklas genom hela livet, hitta nya intressen, nya vänner och nya mötesplatser. Folkbildning är lika viktig för äldre som för unga.
Han poängterar att neddragningarna slår särskilt mot unga.
– Jag tycker det är rent vansinne. När kulturskolor, fritidsverksamheter och andra resurser minskar behövs folkbildningen ännu mer. Unga måste ha platser där de kan utveckla sina intressen, till exempel inom musik.
Han menar att verksamheten ger ringar på vattnet:
– Dels det sociala. Människor som aldrig annars hade träffats lär känna varandra genom verksamheterna.

”- Visst kan deltagarna bidra ekonomiskt, men det finns en gräns för hur mycket verksamheten kan finansieras med avgifter. Folkbildningen kräver också människor som arbetar med att samordna, stödja och utveckla verksamheten.”

Bertil Norbeck

– För många människor blir studiecirkeln en fast punkt i veckan, en plats där man träffar andra och känner samhörighet. Det är minst lika viktigt som själva ämnet som man samlas kring.
Det handlar också om att människor upptäcker nya förmågor hos sig själva. Han lyfter ett exempel där personer i en akvarellkurser som aldrig målat tidigare har upptäckt att de faktiskt är duktiga. Flera har senare ställt ut sina verk på bibliotek och andra utställningar.
 – Studiecirklar ger människor mod att prova sådant de inte trodde att de kunde.
 Redan idag märks effekterna av minskade resurser. Om stödet försvann helt skulle mycket verksamhet få svårt att överleva. Det gäller både studiecirklar, lokaler, ungdomsverksamhet och all den kunskap som förmedlas genom folkbildningen, menar han.
– Visst kan deltagarna bidra ekonomiskt, men det finns en gräns för hur mycket verksamheten kan finansieras med avgifter. Folkbildningen kräver också människor som arbetar med att samordna, stödja och utveckla verksamheten.
Enligt Bertil är en av folkbildningens största styrkor att ta vara på människors kunskap innan den försvinner.
– För den som berättar blir det värdefullt att känna att ens kunskap uppskattas, och för oss andra blir det ett sätt att bevara erfarenheter som annars kanske skulle gå förlorade. Det är folkbildning i sin mest konkreta form.

Bertil tipsar: Vad kan man starta en studiecirkel om?

“För mig är nästan allt som handlar om att lära sig något tillsammans en möjlig studiecirkel. Det viktiga är att människor samlas kring ett gemensamt intresse. Vi driver till exempel ett byamuseum som heter Brattbytorpet, som faktiskt också startade som en studiecirkel. Där kan vi starta en studiecirkel kring exempelvis en gammal grävmaskin, ett verktyg eller någon teknisk utrustning. Vi samlar information, letar handböcker, pratar med människor som använt utrustningen och lär oss tillsammans. På det sättet blir studiecirkeln ett, genom tre-fyra gånger träffas och både samla kunskap och föra den vidare, på ett enkelt och roligt sätt.” – Bertil Norbeck

Bli cirkelledare du också, klicka här!

Bertil och barnbarnet Vidars generationsprojekt, renovering av gamla bilar
Bertil renoverar gamla bilar tillsammans med sitt äldsta barnbarn Vidar. Foto: Bertil Norbeck