I en liten by utanför Strömsund står borden ofta fyllda med kål, burkar och kryddor. Här samlas deltagare för att göra något som fler börjar värdera allt högre; att ta vara på maten och göra den hållbar över tid.
Med stöd av ABF håller Ibo Schupp Jonasson studiecirklar i mathantverk. Det som börjar i ett kök följer ofta med hem och blir en del av vardagen.
Från barndom till vardagsrutin
För Ibo är det här inget nytt intresse.
– Jag fick min första odlingsbädd när jag var sju år. Jag har alltid varit i trädgården.
Hon växte upp i Tyskland i en tid då det var självklart att odla, ta tillvara och lagra mat.
– Man såg till att det fanns mat som räckte hela vintern.
Idag bor hon i Strand utanför Strömsund, på en gård med stor trädgård, växthus och odlingar.
– Vi har försökt att odla så att det räcker ett helt år, och det har vi lyckats med.
Mat som väcker intresse
Ibo har varit cirkelledare i nästan trettio år. Det började med en kurs i växtfärgning och har sedan fortsatt med olika teman kopplade till mat och natur.
Idag håller hon kurser i allt från fermentering och surdegsbakning till svampplockning, och ogräs i matlagning.
– Jag har inte alltid kallat det beredskap, men det är ju det som det handlar om egentligen.
Intresset har vuxit över tid.
– I takt med hur världen har förändrats har fler börjat fundera på vad de faktiskt har hemma och vad de kan göra av det.
Det enkla gör skillnad
Kurserna hålls ofta i bygdegårdar runt om i området.
– Det behövs inte så mycket. Ett enkelt kök och stora bord räcker.
Fokus ligger på att göra, inte bara prata.
Deltagarna hackar, blandar och provar sig fram, och går hem med något eget i händerna.
Fermenteringskurserna är särskilt efterfrågade.
– De brukar vara fullbokade innan de startar.
Det som lever vidare
Det som händer under en kurs stannar sällan där.
– Jag får ofta höra att det har haft betydelse, säger Ibo.
Ibland handlar det om små förändringar i vardagen. Ibland om större.
– Efter en surdegskurs kan en hel familj börja baka eget bröd. Och så förs det vidare till barn och barnbarn.
Det som lärs ut växer vidare i hemmen.
En ovanlig kursdeltagare
Ett minnesvärt tillfälle var när politikern och tidigare partiledaren Håkan Juholt dök upp i hennes kök.
– Han hade fått en lista med aktiviteter att välja på när han var i Strömsund, och hade länge velat lära sig fermentera, berättar Ibo.
Det blev en ovanlig kurs, med bara en deltagare.
– Jag har aldrig haft en studiecirkel hemma hos mig för en enda person, och inte vilken som helst.
Under några intensiva timmar gick de igenom grunderna.
– Han åkte härifrån stolt, med en burk surkål i handen.
En del av något större
För Ibo handlar studiecirklarna om mer än att bara lära ut teknik.
– Jag tycker om att träffa människor och få dela med mig av det jag kan.
Hon ser folkbildningen som en grund för att människor ska kunna utvecklas och ta egna steg vidare.
– Det är något av det finaste ett land kan ha. Att människor får möjlighet att lära sig, utvecklas och göra det tillsammans med andra.
Samtidigt är det inget som går att ta för givet.
– Det vore väldigt synd om de här möjligheterna försvann, säger Ibo.
– Då hade det blivit svårare för många att få tag på den här kunskapen och att faktiskt börja själva. Mycket av det vi lär ut sprids ju vidare mellan människor.
En vilja att fortsätta
Kurserna fortsätter, året runt.
– Nästa steg är en svampkurs, om vädret tillåter.
Efter det väntar nya grupper och nya tillfällen att mötas kring maten.
– Och så blir det fler fermenteringskurser igen.
Det som händer i ett kök i Strand kan verka litet.
Men det är ofta där det börjar.
Kanske med en burk kål eller ett bröd som jäser hemma.
Och att vilja göra det igen.
