Beredskap för äldre – nytt studiematerial

Beredskap för äldre har tagits fram av ABF och Studieförbundet Vuxenskolan tillsammans med PRO, SKPF Pensionärerna och SPF Seniorerna. Studiehandledningen är upplagd som en studiecirkel med sex sammankomster och innehåller samtal och praktiska övningar.

Äldres erfarenheter är en resurs

Beredskap handlar om sådant som vatten, mat, värme och tillgång till information. Men hur väl vi klarar en kris påverkas också av människorna omkring oss. Vem kan vi kontakta? Vad kan vi hjälpa varandra med? Och vilka kunskaper och erfarenheter finns redan i gruppen, föreningen eller bostadsområdet?

En viktig utgångspunkt för materialet är att äldre inte bara ska ses som personer som kan behöva stöd. Ett långt liv rymmer kunskaper, praktiska färdigheter, nätverk och erfarenheter från arbetsliv, föreningsliv och tidigare kriser. Allt detta kan vara värdefullt både för den enskilde och för andra när samhället utsätts för påfrestningar.

Starkare när vi gör det tillsammans

Bakom materialet står två studieförbund och tre pensionärsorganisationer. Samarbetet för samman folkbildningens arbetssätt och lokala närvaro med pensionärsorganisationernas kunskap om äldres vardag och föreningsliv.

Åsa Lindestam, ordförande för PRO, lyfte under lanseringen styrkan i att organisationerna samlar sina krafter:

– Jag tror att vi tillsammans får ännu mer kraft om vi håller ihop. Fem organisationer som står bakom det här är starkt, och jag tror att materialet kommer att spridas ännu mer än om vi hade tagit fram det var för sig.

Samarbetet ger också materialet möjlighet att nå brett. Genom ABF, Studieförbundet Vuxenskolan, PRO, SKPF Pensionärerna och SPF Seniorerna finns lokala organisationer och föreningar på många håll som kan göra verksamhet av materialet.

Ingen ska lämnas utanför 

Beredskap handlar också om att få tillgång till rätt information. Digitala tjänster ger många möjligheter, men alla har inte samma förutsättningar att använda dem. När något allvarligt händer blir det särskilt viktigt att information är tillförlitlig, begriplig och möjlig att ta del av på olika sätt. 

Birgitta Bolin, vice ordförande för SKPF Pensionärerna, lyfte den digitala klyftan under samtalet: 

– Det är oerhört viktigt att vi överbryggar den digitala klyftan, för att samhället ska kunna säkerställa informationen till oss som är äldre så att den blir begriplig, lättfattlig, tillförlitlig och tillgänglig för alla. Ingen får lämnas utanför när viktig information ska meddelas.

I studiematerialet finns därför också frågor om tillförlitlig information och källkritik. Deltagarna får tillsammans undersöka hur man hittar information att lita på och hur man kan förhålla sig till falsk eller vilseledande information.  

Folkbildning skapar sammanhang 

För ABF:s förbundsordförande Tomas Eneroth handlar folkbildningens bidrag inte bara om kunskap. Att människor möts kan också skapa nya sammanhang och bidra till att bryta ensamhet. 

– Folkbildningen är ett fantastiskt bra sätt att bryta ensamheten, skapa sammanhang där man träffar andra och där man lär av varandra. Det är ju en otrolig erfarenhet man bär med sig i livet. Kan det då berikas av att man blir bättre på beredskap eller på att ta hand om varandra, då är det bra för samhället.

För ABF finns också en naturlig koppling till föreningslivet. PRO och SKPF Pensionärerna är medlemsorganisationer i ABF, och lokalt finns redan föreningar, mötesplatser och människor som kan använda materialet för att lära tillsammans. 

Lär tillsammans om beredskap 

Beredskap för äldre består av sex sammankomster. Deltagarna arbetar med allt från tillförlitlig information och hemberedskap till egna och gemensamma resurser, föreningens beredskap, att agera tillsammans och tiden efter en kris.  

Samtal varvas med konkreta övningar. Gruppen får bland annat utforska vilka kunskaper som redan finns bland deltagarna, vad var och en kan bidra med och hur föreningen kan stärka sin beredskap.  

Materialet kan användas av en förening men också av exempelvis en grupp människor som bor i samma område. Gruppen kan bjuda in kommunens beredskapssamordnare eller en frivilligorganisation och låta studiecirkeln bli början på fler samtal och aktiviteter.  

Den som leder cirkeln behöver inte vara expert på beredskap. Cirkelledarens uppgift är framför allt att skapa struktur, hålla ihop samtalet och ge deltagarna möjlighet att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter.  

Tryggare tillsammans 

Förhoppningen är att studiecirkeln ska ge mer än kunskap om vad som behöver finnas hemma om strömmen går. Den kan också leda till nya kontakter och en större förståelse för vad var och en själv kan bidra med. 

Åsa Lindestam sammanfattade tre saker hon hoppas att deltagarna ska bära med sig: 

– Jag hoppas att de som har gått studiecirkeln ska känna sig tryggare i sin egen hemberedskap, känna att de har fått nya vänner och att vi kan hjälpa varandra i händelse av kris. Och att man har förstått hur mycket man själv betyder för att kunna bistå samhället i stort vid en kris.

För Tomas Eneroth finns också en koppling mellan den praktiska beredskapen och den demokratiska. När rykten, konspirationsteorier och försök att skapa splittring får spridning blir tillit och förmågan att värdera information en del av samhällets motståndskraft. 

– Demokratisk beredskap handlar om att faktiskt öka tilliten i samhället, så att vi inte faller för ryktesspridning eller intressen som vill splittra samhället.

Vill du starta en studiecirkel? 

Vill du använda Beredskap för äldre tillsammans med din förening, dina grannar eller andra där du bor? 

Kontakta ditt lokala ABF så hjälper vi dig att komma i gång.