I en ny rapport föreslår nu ABF att resurser styrs om och att folkbildningen ges möjlighet att utgöra det saknade första steget i en långsiktig arbetsmarknadspolitik som bäddar för ökade etableringar och stärkt välfärd i vår del av landet.
Långtidsarbetslösheten har ökat kraftigt i Sverige de senaste tre åren och har passerat pandeminivåerna. Människor cirkulerar i åtgärder som inte leder vidare och resurser kommer inte till nytta. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering visar att deltagande i rusta och matcha-insatserna inte ger några förbättringar av vare sig varaktig etablering eller inkomster.
Trots det fortsätter dessa tjänster att uppta en stor del av arbetsmarknadspolitikens resurser. Samtidigt har Arbetsförmedlingen de senaste åtta åren lämnat tillbaka i snitt 1,3 miljarder kronor per år från budgeten för arbetsmarknadspolitiska åtgärder till staten. Arbetsmarknadsmiljarder rätt ut i tomma intet.
Samtidigt pressas kommunerna allt hårdare, inte minst där befolkningen är gles. I sommar träder aktivitetskravet i försörjningsstödet i kraft. Det innebär att kommunerna ska ordna aktiviteter som för människor närmare arbete eller studier.
Det är här folkbildningen kommer in för att bygga det saknade steget på vägen mot fortsatta studier eller jobb. Studieförbund eller folkhögskolor har — till skillnad från Arbetsförmedlingen — verksamhet i landets alla kommuner. Sveriges folkbildare möter varje dag människor som står utanför arbete, studier och den etablerade samhällsgemenskapen och utgör det hittills saknade steget för att fler ska ta sig in.
Folkbildningen har metoderna, den lokala närvaron och erfarenheten – men saknar i dag de ekonomiska förutsättningarna att växla upp och möta behoven. I statsbudgeten för 2024 presenterade Tidöregeringen nedskärning i statsanslaget till studieförbunden med en tredjedel.