Att SD styr regeringen från baksätet är inte längre en nyhet, utan ett faktum. Vi ser flera exempel på det. Det har föregåtts av ett mångårigt och konsekvent arbete, där kulturfrågorna stått främst. Att först ändra retoriken, för att på sikt ändra de värderingar som uppfattats som gemensamma. Att slå in kilar och splittra grupper och människor.
Dragqueens förbjuds att läsa sagor för barn och det största oppositionspartiets lotteriverksamhet ska förbjudas. Det har gått så långt att alla som står upp för mänskliga rättigheter, civilsamhälle eller ett fritt kulturliv avfärdas som vänster. Organisationer som är kritiska mot den förda politiken hotas med neddragningar.
Regeringen har även skickat en promemoria på remiss, som går ut på att riksdag och regering ska fördela medel mellan folkhögskolor och studieförbund. Att det inte ska göras av den förening, Folkbildningsrådet, som sedan decennier haft i uppdrag att via tillitsfull styrning från staten göra detta. På samma sätt som exempelvis idrottsrörelsen fördelar resurser internt.
Detta initiativ kan inte tolkas på annat sätt än att regeringen banar väg för att föra över medel från studieförbund till folkhögskolor. Vi ställs mot varandra och på så sätt ökar riskerna för splittring även inom folkbildningen. När vi som mest behöver sammanhållning.
Kortsiktiga vinster får inte stå i vägen för långsiktighet och enighet. För nästa gång kan folkhögskolorna stå på tur.
Därför är det extra viktigt just nu att vi står solidariskt mot de krafter som vill splittra och riva ned. Att ta diskussioner när inskränkningar görs av demokratin, när människovärdet hotas och det görs skillnad mellan folk och folk.
När andra vill splittra måste vi hålla ihop.